Blir f**b** när man bollas fram och tillbaka och ingen vill ta på sig ansvaret för fel som skett. Fick min lönespec och såg direkt att det inte stämmde. Hade fått kvälls ob men inte natt ob. Ringer till lönekontoret där just hon som jag måste prata med träffas åter torsdag, jaja tänkte jag nog kan jag vänta. Ringer åter nu idag och får meddelat att hon träffas åter på måndag. Va sa jag sist jag ringde skulle hon vara tillbaka idag. Ja det är möjligt får jag till svar men nu är hon på planeringsdagar. Jamen det måste finnas någon annan jag kan prata med. Nej säger kvinnan i växeln. Men envis som jag är så gav jag mig inte. Fick efter många om och men prata med en kvinna vid namn Maja. Jag förklarar problemet och blir snabbt avbruten och får till svar att det är inte vi som gjort fel. Det är bemanningsenheten! VA! Sitter dom och skriver ut min lönespec?? Ja alltså dom fyller i timmarna... jo men sa jag timmarna stämmer det är ob tillägget som saknas. Det får du ta med bemanningen fick jag till svar.

Jaja jag tar och ringer bemanningen och får till svar att jag kan inget göra förrän den 7.e Men snälla nån sa jag nu är det ni som felat, inte jag nu får ni tack vackert rätta till misstaget. Fel kan alla göra så inte för det men jag åker till skåne på måndag och sedan vidare till Tyskland och har ingen möjlighet att ringa. Tyvärr får jag till svar det är Åsa du ska tala med...

Ja jag säger då bara det, Boden kommun.

Ciao.

På hösten snålas det med gatubelysningen, kommunen är mörk. När belysningen slås på ja då lyser det även dagtid när det är fullt dagsljus ute! Vilken fantastiskt lyckad besparing!

Vad ska hingsten heta? Nu måste han döpas, snälla hjäp mig. Pappa heter Flyinge Camiell-Flamingo Z och mamma Giselle. namnet ska sluta på Q, det vet jag. Har funderat på Camiell, Contendro, Camilleri... ja jag har funderat och åter funderat sedan 2006 och nu ska passet göras och kraken måste döpas... Please help me :-)

Jaha och så fick man skrivkramp och ord torka...

Har fått hem mitt lilla sto igen, skönt. Det är bara tråkigt att hon var i så dåligt skick vid hemkomsten... förstår mig inte på människor som inte sköter om oskyldiga djur, vare sig det är deras egna eller lånade. Vid besiktningen var hon 1 gradigt halt bara av att skritta och trava, vid böjprovet fick jag henne på mig när höger fram böjdes, så ont har hon i sina ben... resultatet blev 2 gradigt halt vid böjprov... Skit tråkigt! Hon var fullt frisk när hon for, har varit borta tre månader och kommer hem med halta ben och en rygg som hon har så ont i att hon säckade ihop vid palpation. När jag kom med transporten och hämtade henne stod hon i en liten pytte hage och nästan klättrade över staketet för att komma in i transporten nog fort, hon vände sig om för att försäkra sig om att jag stängde efter mig och inte tänkte leda ut henne igen.

Har lovat min lilla gumma att hon aldrig mer ska behöva flytta hemifrån...

Första kvällen hemma ropade hon och hennes lilla son som nu blivit större än sin mamma, hejdlöst på varandra. Det var ett kärt återseende. Morgonen därpå fick hon komma ut i hagen med sitt gamla gäng och var mycket lycklig över det, hela bunten sprang runt i hagen och bockade som vildar... Sen mumsdae hon hö och stod och spanade ut över nejden och bara njöt över att ha fått komma hem igen...

Ska ni sälja eller låna ut era djur, ett tips, låt inte den som kommer och tittar och låtsas vara jätte kunnig få låna eller köpa ditt djur! Gå på den första känslan, den är alltid den rätta.

Ta hand om era älskade djur, dom är underbara. Dom ger så mycket kärlek utan att kräva någonting tillbaka. Det minsta man kan göra för dem är att ta väl hand om dom och vara snäll och ge dem kärlek tillbaka...

Vi har mycket att lära av våra bästa vänner djuren.

Ciao.

Lilla mor, vem är väl som du ingen i hela världen.

Min mamma är den största djurvän jag känner. Hon har som alltid satt ut mat till sina pippisar... efter många om och flyby's fick jag fota ;-)

Ut i skogen och rör dig, ska du se att allt negativt helt plötsligt är som bortblåst. Har du dessutom en eller två finska spetsar med dig kan du få röra dig ordentligt ;-)

Var på den dagliga promenaden idag i det underbara vädret, håller fast vid lagt kort och släpper kontrollen... hm... hallå någon finsk spets här eller... nä endast två golden som snällt följde med på rundan. Mina gangsters hade bestämt sig för att återigen skälla ut den gamla ekorren i samma träd som dagen före och dagen före det... Jag hoppas för ekorrens skull att han antingen är döv eller har införskaffat hörlurar med fm radio... Idag blev han utskälld av TVÅ spetsar i högform... snön kom alldeles för fort och för våldsamt i jaktmarkerna så finnarna får nöja sig med att skälla ekorre, järpe och någon tjäder om de har riktigt flyt en dag på grönland... annars får de hålla sig till ekorren. Nåja vi fortsatte promenaden i det underbara vädret jag och min mor... Inga hundar kom de har tydligen väldigt stora lock för öronen :-)

När vi sedan närmade oss ekorrens träd hörde vi knallkorkarna som stod kvar vid samma träd och gafflade i kör med varandra... Nallis kom tillslut och var jätte lydig fick han höra... Inte ett spår efter tiken som helt plötsligt var borta... Jaja sa jag, hon har smitit till Petterson och blandisen Fia, förstås. Får ta bilen och hämta henne, j*la hund, hopplösa tikskrälle!

Vi promenerade ner mot gården och blev mött av en överlycklig finska som undrarde vart vi tagit vägen, som hon hade sökt... Jag fick bita mig i läppen och be tiken så mycket om ursäkt för alla hemska ord jag sagt om henne...

Väl nere på gården fick jag skynda att sätta in hundarna i bilen för lilla Camiell, hingsten, hade rymt till stora Simona, den konstant brunstiga märren på nära 1,70m i manke. Tack gode så är hon för ovanlighetens skull inte brunstig nu. Sen kunde jag andas ut och styra kosan hem och till palten som jag längtat efter ett bra tag.

Det var dagens äventyr på grönland...

Ciao.

Äntligen kom den efterlängtade snön. Det blev genast ljusare ute och humöret blev på topp för både människor och djur iaf i min familj :-)

Var på den dagliga promenaden och beslöt efter en pik av min kära mor att återigen släppa kontrollen och det jag gjorde... Soumenpystykorvas drog som två streck men döm till min förvåning att de var duktiga på att komma tillbaka :-) Sköönt!! Vi gick och vi gick tills hundarna hittade ett älgkadaver intill vägkanten som lilla nallen hade dragit fram... vi vände på klacken och travade hemåt i rask takt... Hundarna följde med utan protester tills lilla Lizzie och buffeln Azzar drog iväg på en runda... Vi fortsatte gå och tänkte att skrällena får springa ikapp oss... haha sa dom och sprang antagligen en bit längre... Vi var ca en km från byavägen och inga hundar kom tillbaka, endast Nalle och lill Harry var duktiga och höll sig i närheten...  tillslut kom Lizzan efter många om och men, jag andades ut och kopplade mina två. Nu var det bara buffeln kvar som tydligen bestämt sig för att springa tillbaka till kadavret och äta lunch... nåja han kom tillslut när vi nästan var hemma med tungan hängandes vid knäna. Jag kände mig stolt över mina två som var lydigare än min mors väldresserade golden retriver ;-)

Även finn spetsar kan lyda. Nu håller jag fast vid lagt kort och släpper hädanefter kontrollen :-)

Vaknade upp på morgonen och var förberedd på att gården snöat igen... men till min förvåning stod regnet som spön i backen! Sicken vinter... Tog som vanligt en lång skogs promenad med hundarna, min mor och hennes bufflar (golden r.) följde med som vanligt... same procedure as last... innan det var färdigt var det bara jag och min mor kvar i skogen och våra kära hundar var puts väck... haha inte bara mina finnar som smet denna gång. Nåja min mor har sagt åt mig att släppa kontrollen dom kommer tillbaka... Jaja denna gång tänkte jag att nu släpper jag kontrollen dom kommer, jo visst gjorde dom det efter en promenad på två timmar. Genomblöt och lite less så kopplade jag mina vildar och vi fortsatte promenaden i jakt på lill Harry, den lilla buffeln i gänget på 5 månader... ingen Harry så långt ögat kunde nå. Efter många om och men hamnade vi på gården och där satt den lilla och viftade på svansen. Slutet gott, allting gott ;-)

Och kom ihåg att släppa kontrollen!