Äntligen kom den efterlängtade snön. Det blev genast ljusare ute och humöret blev på topp för både människor och djur iaf i min familj :-)

Var på den dagliga promenaden och beslöt efter en pik av min kära mor att återigen släppa kontrollen och det jag gjorde... Soumenpystykorvas drog som två streck men döm till min förvåning att de var duktiga på att komma tillbaka :-) Sköönt!! Vi gick och vi gick tills hundarna hittade ett älgkadaver intill vägkanten som lilla nallen hade dragit fram... vi vände på klacken och travade hemåt i rask takt... Hundarna följde med utan protester tills lilla Lizzie och buffeln Azzar drog iväg på en runda... Vi fortsatte gå och tänkte att skrällena får springa ikapp oss... haha sa dom och sprang antagligen en bit längre... Vi var ca en km från byavägen och inga hundar kom tillbaka, endast Nalle och lill Harry var duktiga och höll sig i närheten...  tillslut kom Lizzan efter många om och men, jag andades ut och kopplade mina två. Nu var det bara buffeln kvar som tydligen bestämt sig för att springa tillbaka till kadavret och äta lunch... nåja han kom tillslut när vi nästan var hemma med tungan hängandes vid knäna. Jag kände mig stolt över mina två som var lydigare än min mors väldresserade golden retriver ;-)

Även finn spetsar kan lyda. Nu håller jag fast vid lagt kort och släpper hädanefter kontrollen :-)