Bilden: Camiell Q i hagen. Ska ordna en bättre för denna är under all kritik.

Har fått ett jättebra tips om att skriva lite om varje häst, och det tänker jag göra...

Lilla Camiell Q (1,61m i manke, f. 30/4 -06) är en rolig liten häst. Min första egna uppfödning undan mitt välstammade fullblodssto Giselle (lyssnar till Sally), efter den mycket lovande hopphästen Camiell-Flamingo Z som tävlas och tränas av Peter Eriksson i svår klass med fantastiska resultat. Peter håller denna numera valack väldigt högt och siktar på OS nästa år. Giselle är efter Diaghlyphard - linjeavlad på Northern Dancer i tredjeled, bakom tredjeledet finns hingstar som Nearctic, Nearco, Native Dancer. När Giselle skulle betäckas var planen att betäcka henne med den fantastiska hoppförvärvaren Cortez som numera finns i trappalanda men hans små "yngel" finns fortfarande kvar på Askö stuteri i begränsad upplaga. När Sally inte blev dräktig fattade jag ett snabbt beslut om att byta hingst. Hade ingen aning om vad så jag satte mig vid telefonen och pratade med både Hans Barkewall (ASVH), Bo Helander och Flyinge. De var eniga om att mitt sto var välstammat med god exteriör men behövde en hingst med gott humör. Jo tack sa jag det har jag upptäckt, inte för att hon är besvärlig men hon har väldigt bestämda åsikter. Och det finns mycket hårda linjer i henne. Hade själv fastnat för just Camiell-Flamingo Z och For Feeling som Flyinge hade men behövde lite stöd och råd i mitt beslut.

Flyinge höll på dessa hingstar samt Quiet Easy och Cardento. Kvinnan på Flyinge som jag tyvärr glömt namnet på höll mer på Camiell-Flamingo Z pga hans goda humör och den mycket lovande hingst han var. Alla var ju fantastiskt fina men jag höll med om Camiell och så blev det när hon seminerades två dagar senare. Tur att man tog honom för han kastrerades samma år för pungbråck och blev ju valack.

Lilla Sally tog sig på första försöket och det höll sig till den 30/4 2006 då lilla Mille kom till världen någon gång mellan 4.00 och 5.00 på morgonen. Det var en långbent liten hingst med jätte långa kotor och vingliga ben jag möttes av morgonen efter. En stolt mamma som var lite trött och det med all rätt. Han började sin karriär som en Ronaldinho med väldiga kickar. Han växte till sig i kotorna efter mycket utegång för att stärka upp honom. Satte på honom ett ländtäcke med resår gjord när han var ute eftersom vi hade väldigt kallt, regningt och blåsigt här uppe under första månaden... Fick vara ute flera gånger om dagen och det gav tillslut resultat. Tiden gick och Mille växte så det brakade, han skildes från sin mamma och jag delade flocken så han fick gå med farbror Pepper. Mille tyckte att farbror Pepper var väldigt hård men rättvis och omtänksam. Men han tyckte bättre om Nice Light så han fick gå med honom också. Nisse även kallad var otroligt snäll med honom.

I våras lekte pojkarna i hagen och lilla Camiell sparkade i järnrören och fick en hovbensfraktur. Då trodde jag att det var kört om jag ska vara riktigt ärlig. Jag höll inte på att få in stackaren från hagen. Lastade honom morgonen därpå och åkte in på Atg kliniken där frakturen konstaterades. Jag blev imponerad av lilla Mille som trots all smärta inte behövde något lugnande alls. Han skötte sig exemplariskt. Dom gormade med honom och fick inte bra bilder, tillslut frågade dom om man kunde ställa ner hans hov i en vattenbalja på en förhöjning för att kunna rtg hovbenet, ja visst sa jag det är nog inga problem. Han satte ner hoven i baljan och stod stilla tills rtg var klar 5 bilder senare.

Vi åkte hem och han fick stå på box i 8 veckor, väldigt jobbigt tyckte jag men han fann sig snabbt tillrätta och mumsade sitt hö dagarna i ända.

Frakturen läkte jätte bra och idag är han helt återställd sedan 6 månader tillbaka. Inga men av den och kommer nog inte att få det heller :-)

Mille är en otroligt lättlärd kille som är lyhörd och samarbetsvillig. Han har fantastiska gångarter och det ska bli roligt att börja löshoppa om en månad :-)

Som 2,5 åring ska han ridas in lite lätt, mest sitta på och skritta runt lite. Planen för honom är championaten som 4 och 5 åring. Mycket kan hända under vägen men det är planen. Han ska visas på treårs testet och sedan kastreras när han vuxit ut som treåring.

Camiell Q är en go häst med ett stort hjärta som jag håller högt och tror mycket på!

Det är helt sjukt vilken varm månad vi haft här uppe i norr. Igår kväll var det 6,7 grader varmt, nu är det 5 grader varmt... tydligen ska detta hålla i sig till på lördag... börjar bli lite orolig för snön... det är ju snart julafton.

 Snön har packat ihop sig och ser mycket mindre ut än förra veckan men då var den kall och fluffig :-)

Jaja det blir nog bra innan det är färdigt...

Släppte lös mina kära finnspetsar igår på morgonen när jag skulle släppa ut mina kära hästar. Gick kalas bra, dom lekte och höll sig på gården. Skönt tänkte jag nu får dom vara ute lösa och göra i stort sett vad dom vill bara dom inte bökar och gör sig illa. Bufflarna kom ut (mammas golden r.) och då var friden slut, Lizzie drog som ett skott upp mot skogen och mina inkallnings försök var lönnlösta... Nalle kom snällt tillbaka och höll sig med mig tills tiken hade ståndskall på lilla ekorren... såg bara ett rött streck passera mig i 190 knyck, denna gång fungerade INTE inkallningen... ledsen matte tiken skäller och det innebär att hon har roligare än mig just nu! Jaja tänkte jag, får gå och hämta dom när stallet är klart och det jag gjorde. Mamma och bufflarna följde med för vi skulle gå en promenad i samma veva. Problemet var bara att finnarna hade förflyttat sig och var knäpptyst för ovanlighetens skull...

Jag lockade med jämna mellanrum men ingen hund dök upp... Vi gick iaf vår runda med bufflarna. Lockade en sista gång när vi närmade oss gården och då kom Nalle glad i hågen och undrarde vart i hela fridens vi tagit vägen... som han hade sökt... lättad att ha hittat den ena hör jag den andra lilla finnen skälla i buskagen bakom huset, jaha hade hon inte hittat en stackars ekorre till som krampaktigt hängde sig fast i trädet... snälla ta bort den där argsinta innan jag faller ner är du snäll... ungefär så såg den stackaren ut... Det var bara att koppla argbiggan och plumsa tillbaka upp på gården... Resultat av gårdagens promenad blev att matte promenerade och finnarna skällde ekorre.

Lilla Mille har arbetat igår, han är riktigt lättlärd och lyssnar jätte bra på rösten... Det blir spännande att se han utvecklas till en fullfjädrad tävlingshäst... Det är en lång väg att vandra men den ska bli väldigt rolig att vandra.

Ha de.

Skyndade för att hinna fota ute i solen men tji fick jag för den gömde sig när jag kom ut till föräldrarna... snopet, som jag stressade... nåja det blev en massa foton iaf som ligger på pixbox om ni går in på Peppelino i mina länkar...

Gick en eftermiddags tur med hundarna i det underbara vädret... släppte kontrollen som vanligt nuförtiden ;-)

Dom drog som streck, kom tillbaka, drog som streck, kom tillbaka, drog som streck, nalle kom tillbaka... Lizzan hade hittat igen den gamla ekorren...suck... nåja beslöt att gå hem och hämta bilen, det jag gjorde och sedan började plumsandet in i urskogen i stor stövlarna... svettigt blev det... Lizzan hade haft ståndskall i ca 20 minuter på den stackars ekorren och hade inte en tanke på att komma när matte ropade... väl framme kopplade jag lilla kråkan och började plumsandet tillbaka till bilen... tiken var helnöjd och tyckte nog att vi hade det riktigt trevligt i djupsnön :-)

Dessa små finnspetsar, jag säger då bara det...

Ha de.

Det är helt fantastiskt ute, solen tittar fram på himlen som är helt moln fri och det är 4,5 grader varmt ute... Måste ut med kameran och hundarna innan solen försvinner... Pållarna myser i hagen utan täcken :-)... sen blir det arbete med Pepper i em.

Återkommer med bild sen... Håll till godo med en annan vacker bild jag fått i ett mail...

Min lilla (1,73m) vän Peppo har skött sig utmärkt idag. Han är sååå underbar att arbeta med, en otroligt vänlig häst med ett stort hjärta och pepperkaks bruna ögon... vi har mycket att lära av våra vänner djuren!

När Peppo kom hem ifjol den 30 april var det en mycket hårt hållen kille jag möttes av nere i Söderköping, han klarade inte av hastiga rörelser runt sig, man fick inte borsta huvudet och viska till honom var det som fungerade, inga höga tonarter runt omkring... Idag får jag göra vad jag vill med honom... På morgonen kommer han och stoppar huvudet i famnen på mig och gosar en stund, jag får klia honom i öronen och där kan vi stå och mysa hur länge som helst...Är du öppen i sinnet och lyssnar på hästens signaler får du den bästa vännen som finns på denna jord, inga falska toner när du vänder ryggen till utan en sann vän för livet! Djuren ger så mycket kärlek utan att kräva någon tillbaka. Vi har mycket att lära av våra vänner djuren...

Var en stark ledare med en mjuk hand!

Ciao.

Nu har igångsättningen startat med min älskade Pepper efter en lång tids vila orsakad av både tidsbrist och skada... Är sååå ivrig att komma igång igen. Målet för 2008 är satt och det är placering i 1,20m. Kommer jobba hårt för det och sedan höja ribban till seger 1,20m samt placering 1,30m. Kommer hålla er informerade under vägen :-)

Även utbildningen av Camiell Q har startat lite smått med longering och så smånigom löshoppning. Måste ta lite bilder på honom för han har blivit en stor och reslig kille på 1,61m( f. 30/4 2006).

Ciao.

Som tidigare år har någon fantastisk person varit och tänt marschaller i stan. Var jätte fint på morgonen i Bodens alla små rondeller :-).

God natt...

Kom på att det är lucia imorgon... hänger inte med, jisses vad fort tiden går. Ska ut och tjänstgöra i natt, yiippee ;-). Får väl sjunga en snutt för min kollega :-) eller inte... Har ju inte någon sång röst precis...

Ciao.